MELODIFESTIVAL!!!

  Äntligen börjar kalaset igen. Om ni minns så satt jag själv och såg på Eurovison song contest förra året, uppladad med ett aftonblad med alla bidragen och komentarer på dom, mor nära till hands i telefonen för djupa diskussioner och en helt underbar fruktbricka. Jäklar vad jag gillar det här kalaset alltså! Jag har lyssnat igenom alla bidragen på svt.se och just nu gillar jag faktiskt Linda Pritchard och Andars Ekborg bäst. Fast det kanske ändras. Gillade Salems låt också lite, eller jag tror den växer ju mer man hör den. Men Olas låt var sådär, men jag tror att den kommer bli en sommarplåga faktiskt och jag tror att den kommer gå vidare direkt. Linda Pritchards låt var lite Rnb stuk på och det lät lite som Rihanna emellanåt tycker jag. 

  Just nu sitter jag och väntar på att Claes ska komma hem från sin match. Sen ska vi nog gå bort till Hanna och Andreas innan vi ska dra till Mårtenssons. Jag är taggad till tusen. Ska bli kul att se Melodifestivalen med lite andra Schlagerbögar. Hanna har i alla fall sagt att hon är en så nu är det upp till bevis!

  Måste bara få tipsa om en bra låt. Pappas favoritartist och låten får mig att tänka på min kära farfar. Lustigt att man kan sakna någon efter så många år. Det är i och för sig den enda jag förlorat som är i min närhet, men jag tänker på honom ofta. Han var en sån pelare i vår släkt, förde oss samman. Han och farmor måste jag säga! Jag tror inte vi hade varit så tajta i släkten om det inte varit för dom. Jag kommer så väl ihåg när det var ett kalas i torpet, kommer inte ihåg vem det var för, men farfar satt i alla fall utanför kusinernas hus och tittade rakt ut. Han såg nöjd ut men ändå som att han bar på något. Då satte jag mig bredvid och frågade vad det var och han började berätta. Han förklarade hur torpet hade sett ut innan och vi gick nog runt i skogen, nere vid vattenbrynet, vid vår stuga, upp till Savbrantarnas och Nordins stuga i minst 2 timmar. Det lös i ögonen när han berättade om allt för mig. Jag sög in allt och det var ett sånt där ögonblick man aldrig glömmer. Farfar var en sån lugn och harmonisk person. Något som jag tänker på när jag tänker på honom är hans händer. Pappa har liknande händer men inte riktigt. Dom var stora, sådär perfekt ljumna och torra. Händer som var ett tecken på trygghet och kärlek! Så känner jag i alla fall=) Det var en person som rörde mig och som har betytt mycket i mitt liv!



  Nu ska jag fixa i ordning mig det sista och sen bär det iväg=) Hopppas alla får en kanonkväll och att ni inte missar melodifestivalen! Höjdpunkten varje år! Hehe=)

  Tjoflöjt

Kommentarer
Postat av: Lena Lövgren

Vad fint skrivet om farfar. Vi saknar honom också! Kram mor & far

2010-02-06 @ 19:31:31
Postat av: Becko

Vad fint skrivet om din farfar..

Jag kommer ihåg när vi var hos din farfar & farmor och åt ris alamalta en gång =) Du hade berättat för mig så många gånger att din farmor var så duktigt på det.. och det var verkligen supergott =)



hade gott.. Kram



2010-02-06 @ 19:57:09
URL: http://denlillakotten.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0